måndag 26 oktober 2009

Välkomna, vänner!

I förra veckan beslöt kyrkomötet i Svenska kyrkan att man ska viga personer av samma kön. Detta efter en segdragen debatt, som enligt förespråkaren Ärkebiskop Anders Wejryd ändå inte blivit speciellt väl förankrad inom svenska kyrkan. Biskopen säger också (på DN.se) att detta internationellt kommer ge "vårkänning". Andra är mer skeptiska. Biskop Esbjörn Hagberg från Karlstad stift säger i samma artikel: "Detta innebär att sprickan mellan oss och de stora kyrkorna i världen blir större och det har varit en stor vånda för mig." Avfallen från svenska kyrkan började direkt: Svenska Evangeliska Alliansens generalsekreterare skrev redan på fredagen 23 okt i sin blogg om beslutet: "Evangeliet predikas inte till befrielse från synd, utan används för att bejaka synd. Jag har svårt att se det på annat sätt än att Svenska Kyrkans nya teologi innebär att man, för att använda Paulus ord, blir ”fiender till Kristi kors” (Fil 3). Istället för att leda människor in i sanningen och fram till Kristus vilseleds människor."
Han är nog inte den ende som kommer att gå ur svenska kyrkan efter detta beslut av kyrkomötet.

Samtidigt har påven genom en ny apostolisk konstitution öppnat upp för medlemmar och präster i anglikanska kyrkan att konvertera till katolska kyrkan och ha full gemenskap med Rom, samtidigt som de kan behålla sina anglikanska traditioner. Intresset är stort. På The Daily Telegraphs hemsida säger flera anglikanska biskopar och präster att de är beredda på att bli katoliker. "How can the Church exist if bishops are not in full communion with each other?" säger Biskop Hind i artikeln. Samma situation som i svenska kyrkan? Ja, dock inte helt kring samma fråga.

Vi välkomnar alla nya katoliker, och alla som är beredda att stå upp för traditionell kristen tro och en kristen syn på livet.

Allt detta är djupt tragiskt, enheten mellan kyrkorna har fått en stor reva. Samtidigt så leder detta uppenbarligen till nåt bra: de som står för kristen tro så som den är formulerad väldigt länge sen, och inte utifrån opinionen det här året, tar sig en funderare över vad kyrkan och kristen tro egentligen är. Förhoppningsvis inser i all fall en del att katolska kyrkan på ett unikt sätt värnar om denna tro.

Heliga Helena, bed för oss.

söndag 4 oktober 2009

"Williamsonaffären"

Som ni alla säkert har uppmärksammat så visade SVT:s Uppdrag granskning förra veckan en uppföljning på programmet om SSPX som de sände i vintras.
I programmet (som man kan se på svt play) hävdar de att de har bevis på att kardinal Hoyos, som är en av påvens närmsta medarbetare visste om att Williamson hade fönekat förintelsen men trots detta fortsatte att driva på för påvens hävning av exkommunikationen. I programmet framkommer dessvärre inte vad det är för bevis på detta. Att påven inte var informerad om det hela vet vi, men frågan är varför? Att som SVT peka ut kardinal Hoyos utan att komma med konkreta bevis ger jag inte mycket för. Av någon anledning har det någonstans brustit i kommunikationen, och mycket pekar på att det är som "vatikanexperten" Gianni Gennari säger, att påven har blivit förd bakom ljuset. Men att utan att lägga fram några bevis säga peka ut Kardinal Hoyos känns inte helt hundra. Vatikanens presstalesman f. Lombardi förnekar att vatikanen hade vetskap om detta, och jag ser inte varför han skulle ljuga. Om rätt personer vore informerade så skulle informationen gått vidare och även f. Lombardi och påven skulle blivit informerade om detta. Om man å andra sidan visste att just den personen inte skickat vidare informationen skulle vatikanen säkert gå ut med detta också. Allt detta tyder på att informationen inte nådde så högt upp som till Kardinal Hoyos. Å andra sidan så hävdar Williamson att Hoyos har personliga kontakter inom SSPX och "gillar dem". Detta är dock inte synonymt med att undanhålla information av yttersta vikt för påven.
Gert Gelotte menar i programmet att Hoyos kan ha låtit bli att informera påven om detta för att de konservativa krafterna i kyrkan skulle hålla sig starka. Herr Gelotte har fel i en väldigt betydande sak där, nämligen i det att det i katolska kyrkan inte pågår en "kamp" mellan progressiva och konservativa krafter på det sätt som han framställer. Kyrkans uppgift är att fortsätta förmedla den tro som man förmedlat hela tiden, och inte att vara "hipp" eller hänga med i tiden. Katolsk Vision, som Gert Gelotte representerar står inte för en katolsk tro och är en ytterst begränsad del av katolska kyrkan, och deras uttalanden bör därför inte tilldelas den vikt som de får. Så här skrev biskop Anders Arborelius om Katolsk Vision 8 september i år.

Det vi vanliga dödliga kan göra är att helt enkelt fortsätta be för den kristna enheten.