torsdag 15 april 2010

SUK i TV

Mycket skrivs och visas just nu om de sexövergrepp i katolska kyrkan som kommer fram nu. Jag fick möjlighet att uttala mig i SVT:s morgonsoffan idag:

http://svtplay.se/v/1964366/gomorron_sverige/hur_ser_framtiden_ut_for_den_katolska_kyrkan_

Jag skulle också vilja kommentera Markus Birros debattartikel in DN i förra veckan.

Markus kommer, som många andra, med en del rättmätig kritik mot kyrkan. Kyrkan behöver verkligen få fram allt som har hänt, sluta att sopa detta under mattan och göra bättring.
Därefter blir det ganska fel i hans artikel.
Till att börja med så är celibatet inte orsaken till att övergreppen begås, det är helt felaktigt att påstå det, precis som det idag också står i SvD:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/celibatet-skapar-inte-pedofiler_4567865.svd

Sen så börjar jag undra varför Markus över huvud taget koverterade till katolska kyrkan härom året, då han verkar ha väldigt mycket emot väldigt mycket inom kyrkan. Jag är uppväxt i katolska kyrkan, och har hela tiden lärt mig mer och mer om vad kyrkan tycker om saker och varför, och tagit ställning till det. Är man istället konvertit så känns det ju som att det borde vara självklart att man kollar upp och tar ställning till vad kyrkan man vill vara en del av tycker och tänker. Om man då som Markus uppenbarligen inte håller med om väldigt mycket, så förstår jag inte hur man kommer fram till att det är hit man vill... Markus är väldigt välkommen till katolska kyrkan, men om jag inte höll med katolska kyrkans värderingar, så skulle inte jag fortästta vara katolik.

Märkligt!


P.S. För dem som vill ha mer av mig så kommer jag att tala i P1:s människor och tro imorgon klockan 14.

torsdag 18 mars 2010

Jonas Gardell gör det igen

Mitt sista inlägg var ett bra tag sen, och det handlade om Jonas Gardell, och inspelningen av hans TV-program Åh Herregud.

Nu har programmet haft premiär, och jag har sett de två första programmen. För er som inte gjort det, så har ni inte missat så mycket. Jonas rabblar på om Gud, eller snarare hans egen personliga bild av Gud, vilket i mångt och mycket går ut på att Gud är den man gör honom till. Under de båda programmen så kom en enda klok sak ur hans mun, men han verkar inte ha lyssnat på den själv. Han sa: "De föreställningar vi gör oss om Gud, det är inte Gud."

Gud är mycket mer än vi kan föreställa oss och förstå, och vi bör snarare sträva efter att lära känna honom, än att förstå honom. Jonas Gardell väljer att varken göra det ena eller andra, utan skapar sig en helt privat uppfattning om Gud, och uppmanar alla andra att göra detsamma, samtidigt som han hårt propagerar för att hans version är rätt.

Hm.

Läs även Marcus Birros krönika på samma ämne:http://www.expressen.se/kronikorer/marcusbirro/1.1920526/marcus-birro-gardells-stauppshow-av-gud-ar-flottigt-egocentrisk-och-hogst-medelmattig

fredag 20 november 2009

Gardells "inspelningstillstånd" var pressackreditering till påvlig audiens - inte för filmning i Peterskyrkan

Ett PR-trick har blivit oerhört skickligt genomfört.

Läs:

http://www.katolskakyrkan.se/1/1.0.1.0/102/1/?item=art_art-s1/203&group=art_art_grp-s1/1

måndag 26 oktober 2009

Välkomna, vänner!

I förra veckan beslöt kyrkomötet i Svenska kyrkan att man ska viga personer av samma kön. Detta efter en segdragen debatt, som enligt förespråkaren Ärkebiskop Anders Wejryd ändå inte blivit speciellt väl förankrad inom svenska kyrkan. Biskopen säger också (på DN.se) att detta internationellt kommer ge "vårkänning". Andra är mer skeptiska. Biskop Esbjörn Hagberg från Karlstad stift säger i samma artikel: "Detta innebär att sprickan mellan oss och de stora kyrkorna i världen blir större och det har varit en stor vånda för mig." Avfallen från svenska kyrkan började direkt: Svenska Evangeliska Alliansens generalsekreterare skrev redan på fredagen 23 okt i sin blogg om beslutet: "Evangeliet predikas inte till befrielse från synd, utan används för att bejaka synd. Jag har svårt att se det på annat sätt än att Svenska Kyrkans nya teologi innebär att man, för att använda Paulus ord, blir ”fiender till Kristi kors” (Fil 3). Istället för att leda människor in i sanningen och fram till Kristus vilseleds människor."
Han är nog inte den ende som kommer att gå ur svenska kyrkan efter detta beslut av kyrkomötet.

Samtidigt har påven genom en ny apostolisk konstitution öppnat upp för medlemmar och präster i anglikanska kyrkan att konvertera till katolska kyrkan och ha full gemenskap med Rom, samtidigt som de kan behålla sina anglikanska traditioner. Intresset är stort. På The Daily Telegraphs hemsida säger flera anglikanska biskopar och präster att de är beredda på att bli katoliker. "How can the Church exist if bishops are not in full communion with each other?" säger Biskop Hind i artikeln. Samma situation som i svenska kyrkan? Ja, dock inte helt kring samma fråga.

Vi välkomnar alla nya katoliker, och alla som är beredda att stå upp för traditionell kristen tro och en kristen syn på livet.

Allt detta är djupt tragiskt, enheten mellan kyrkorna har fått en stor reva. Samtidigt så leder detta uppenbarligen till nåt bra: de som står för kristen tro så som den är formulerad väldigt länge sen, och inte utifrån opinionen det här året, tar sig en funderare över vad kyrkan och kristen tro egentligen är. Förhoppningsvis inser i all fall en del att katolska kyrkan på ett unikt sätt värnar om denna tro.

Heliga Helena, bed för oss.

söndag 4 oktober 2009

"Williamsonaffären"

Som ni alla säkert har uppmärksammat så visade SVT:s Uppdrag granskning förra veckan en uppföljning på programmet om SSPX som de sände i vintras.
I programmet (som man kan se på svt play) hävdar de att de har bevis på att kardinal Hoyos, som är en av påvens närmsta medarbetare visste om att Williamson hade fönekat förintelsen men trots detta fortsatte att driva på för påvens hävning av exkommunikationen. I programmet framkommer dessvärre inte vad det är för bevis på detta. Att påven inte var informerad om det hela vet vi, men frågan är varför? Att som SVT peka ut kardinal Hoyos utan att komma med konkreta bevis ger jag inte mycket för. Av någon anledning har det någonstans brustit i kommunikationen, och mycket pekar på att det är som "vatikanexperten" Gianni Gennari säger, att påven har blivit förd bakom ljuset. Men att utan att lägga fram några bevis säga peka ut Kardinal Hoyos känns inte helt hundra. Vatikanens presstalesman f. Lombardi förnekar att vatikanen hade vetskap om detta, och jag ser inte varför han skulle ljuga. Om rätt personer vore informerade så skulle informationen gått vidare och även f. Lombardi och påven skulle blivit informerade om detta. Om man å andra sidan visste att just den personen inte skickat vidare informationen skulle vatikanen säkert gå ut med detta också. Allt detta tyder på att informationen inte nådde så högt upp som till Kardinal Hoyos. Å andra sidan så hävdar Williamson att Hoyos har personliga kontakter inom SSPX och "gillar dem". Detta är dock inte synonymt med att undanhålla information av yttersta vikt för påven.
Gert Gelotte menar i programmet att Hoyos kan ha låtit bli att informera påven om detta för att de konservativa krafterna i kyrkan skulle hålla sig starka. Herr Gelotte har fel i en väldigt betydande sak där, nämligen i det att det i katolska kyrkan inte pågår en "kamp" mellan progressiva och konservativa krafter på det sätt som han framställer. Kyrkans uppgift är att fortsätta förmedla den tro som man förmedlat hela tiden, och inte att vara "hipp" eller hänga med i tiden. Katolsk Vision, som Gert Gelotte representerar står inte för en katolsk tro och är en ytterst begränsad del av katolska kyrkan, och deras uttalanden bör därför inte tilldelas den vikt som de får. Så här skrev biskop Anders Arborelius om Katolsk Vision 8 september i år.

Det vi vanliga dödliga kan göra är att helt enkelt fortsätta be för den kristna enheten.

tisdag 16 juni 2009

Gud finns nog inte?

Ingen kan ha undgått kampanjen "Gud finns nog inte.", speciellt inte i Stockholm, där afficherna hänger precis överallt. Jag tyckte att det verkade intressant när jag först såg den, men sen insåg jag att det är Humanisterna som är avsändare, och då blev jag betydligt mer tveksam. Går man in på gudfinnsnoginte.se så kommer man till ett test som de tycker man ska göra, där man får svara på frågor om hur man ser på olika saker rörande synen på Gud. Spännande, kan man tycka, men detta test är så otroligt svartvitt så att man blir rädd. Frågorna är otroligt vinklade, och hur man än försöker så går det inte att svara något vettigt. Antingen så är man Christer Sturmark, eller så är man kristen bokstavstroende fundamentalist. Testet är inget annat än korkad argumentation, och det finns inget utrymme för nyanser i testet. Bara ett exempel: I fråga fyra ska man välja ett alternativ. Dessa två är "A: Jag är rädd att straffas för mina synder efter döden" eller "B: Jag är inte rädd att straffas för något efter döden". Hur svarar man på det på ett vettigt sätt? Som kristen så tror jag att jag blir förlåten för mina synder, och därmed inte straffas. Därmed borde alternativ B stämma in på mig, men det verkar som man då tycker att man inte tror att någon straffas, vilket de gör. Om man dessutom är katolik problematiseras det ytterligare: Är skärselden ett straff?
Den kampanj och det tankesätt som Humanisterna använder är inte förenligt med den anda av öppenhet och tolerans som humanismen handlar om. Humanisterna är inte för yttrandefrihet, och de menar att vetenskap är den enda sannen vägen, också när det gäller moral och etik. (Nazisterna De ingorerar fullständigt flera tusen års teologi och tolkningar, vilket är enfaldigt. Att göra ett sånt här test utan att ta hänsyn till det teologiska ramverk som dessa tre religioner (Kristendom, Judendom, Islam) rör rig kring andas okunnighet, arrogans och fördomar - det senare just det som Humanisterna säger sig försöka motverka.
Humanisterna och denna kampanj har fått otroligt mycket skit från alla håll, läser man på forumet för kampanjen på hemsidan finns där väldigt mycket kritik och t.o.m. andra humanistiska förbund kritiserar Humanisterna (se Anders Björnssons debattartikel i expressen http://www.expressen.se/debatt/1.634702).

Till sist har jag en fundering: I kampanjen hävdar Humanisterna att "Mindre än 20% av svenskarna är religiösa. Ändå är Gud helig i vårt land". Vilket land bor de i egentligen? Uppenbarligen inte samma land som resten av oss...

fredag 5 juni 2009

I Gudrun Schymans värld

... där ändrar man lagar efter vad folk gör. Bryter folk mot lagen, så måste ju det tyda på att det är en dålig lag. Så resonerar Gudrun Schyman (och många andra för den delen) när hon säger att
"Kvinnor gör abort alldeles oavsett om det är tillåtet eller inte, med den enda skillnaden att de riskerar sina liv där det är förbjudet."
Så eftersom folk bryter mot lagen ändå, så ska man ändra den? Jag skulle gärna vilja höra fler exempel där man kan tillämpa det. Stöld? Bedrägeri?
Gudryn Schyman säger att 70-80 000 kvinnor dör varje år p.g.a. inskränkningar i aborträtten, och ännu fler skadas, det motsvarar ca. 0,3% av alla illegala aborter. Det är ju skönt att höra att det inte är fler än så, med tanke på att det görs uppskattningsvis 50 miljoner aborter varje år, och för de barn som aborteras är det 100% dödlighet!
Gudrun frågade min vän häromdan, som träffade henne vid en valstuga: "Vem är Påven att bestämma över min kropp?", men påven bestämmer inte över din kropp, det gör du själv. Men en väldigt mycket bättre fråga är då: Vem är du att bestämma över kroppen i din kropp? Över det liv som du bär på? Vem gav dig rätten att döda? Det är en ganska relevant fråga i sammanhanget tycker jag.

Gudrun Schymans smått absurda påhopp på Tuve Skånberg och Lennart Sacarédeus kan du läsa här: http://www.vt.se/debatt/debatt/artikel.aspx?articleid=4934030